Gödningen kan också gynna trådformiga
alger. Dessa kan till stor del täcka tången eller botten där
de unga blåstångsplantorna skall fästa och växa
upp. Trådformiga alger kan dessutom gynna vissa betande djur (mest
snäckor och kräftdjur), vilka kan göra stor skada på
tången.
Skyddar sig med gifter och slem
Blåstången försöker
skydda
sig mot betning och påväxt genom att utsöndra gifter
(t.ex. fenoler) och slem. Att tången är slemmig kan man lätt
känna om man tar på de yngre delarna av plantan. Det är
dessa övre och yngre delar som är viktigast för fotosyntesen
och fortplantningen.
Blåstången är flerårig och den kan
bli mer än 10 år gammal när den lever djupt i Östersjön.
Ibland kan man uppskatta plantornas ålder genom att räkna årskotten
mellan förgreningarna. Plantorna växer i grenspetsarna, och
om de bildar blåsor så gör de det i början av året.
Därigenom hamnar blåsorna
längst ner på årsskotten. Denna metod att beräkna
åldern är tyvärr osäker på de platser där
isen kan slita av grenar. Nya grenar med nya blåsor kan då
växa ut från blåslösa stumpar som är flera
år gamla.
Ägg och spermier i topparna
Ägg
och spermier bildas på olika individer. Könscellerna bildas
i receptakler, som sitter i spetsen på vissa fertila skott.
Ibland blir dessa skott korta med många grenar. Ett sådant
skott kan man se till vänster i bilden på presentationssidan.
Blåstången brukar börja att bilda receptakler
när dagarna blir kortare på hösten. I receptaklerna finns
det små urnliknande bildningar
där ägg eller spermier bildas. Nästa sommar brukar könscellerna
vara färdigutvecklade och släppas ut i mycket stora mängder.
En honplanta kan släppa ifrån sig mer än 1 miljon ägg.
Könsprodukterna kläms ofta ut tillsammans med slem när
plantan torkar vid lågvatten.
Befruktningen sker sedan antingen i vattnet eller på botten, eftersom
äggen är tunga och därför ofta sjunker till botten
nära moderplantan. Från ett befruktat ägg kan det bildas
antingen en ny honplanta eller en ny hanplanta.
|
Sida 3
av 4
|
|
|