Mer om vitmärla
Dominant
I Bottenhavet och Finska viken består
uppemot 100 % av större bottenlevande djur av vitmärla, skorv
och östersjömussla.
Vitmärlan är vanligast av dessa arter, ofta med 90 % av individantalet.
Äta och ätas
Vitmärlan äter främst plankton
som sjunkit ner till botten. Den stör och kanske också äter
östersjömusslor;
mussellarver som slår sig ned på en botten med vitmärlor
får svårt att klara sig. Musslorna dör antingen genom
att vitmärlorna krossar musselskalen strax efter att de slagit sig
ner på botten, eller genom att musslorna begravs när vitmärlorna
bygger sina rörformiga gångar. När däremot musslorna
blivit ca 1 mm stora klarar de vitmärlornas aktivitet och arterna
kan leva inom samma område. Själv kan vitmärlan bli uppäten
av skorv,
havsborstmasken Harmothoe sarsi och torsk.
Istidsrelikt
Liksom skorv
antas vitmärla ha vandrat in i Östersjöområdet från
Norra Ishavet i samband med inlandsisens avsmältning. Eftersom den
fortfarande finns i bräckt och sött vatten på många
ställen i Arktis, kallar man beståndet av vitmärla i Östersjön
för en istidsrelikt. Vitmärla finns också i många
insjöar.
Känsliga
Liksom skorv
är vitmärlor, särskilt deras ägg och embryon, känsliga
för syrgasbrist och miljögifter. De används därför
för att bedöma miljötillståndet i Bottenhavet.
Vitmärlor blir ofta 1-2 år.
|
