|
Utbredning i haven runt Sverige
|
Största längd: Hanen kan bli upp till
8,6 cm lång. Honan blir mindre.
Utseende: Skorvens kropp är långsträckt oval,
ungefär 2,5-3 gånger så lång som bred. Stjärtplattan
är utdragen i en spets. Färgen är gråbrun. Till
skillnad från tånggråsuggan
har skorven små ögon på huvudets ovansida och inskärningar
på huvudets båda sidor.
Djup: Från ytan och ned till 290 m djup.
Livsmiljö: Skorven lever på och i
varierande bottnar, t.ex. grus, sand, silt och lera. Den kan
också simma en bit upp i vattnet.
Övrigt: Skorv är ett rovdjur som äter vitmärlor
och östersjömusslor,
liksom sötvattensgråsuggor och fjädermygglarver. Den
äter också as. Skorven kan dessutom vara kannibal, dvs. äta
andra individer av sin egen art. Själv blir den uppäten av
fiskar, t.ex. torsk
och rötsimpa. Eftersom skorv inte förflyttar sig särskilt
långt under sitt liv och samtidigt är känslig för
syrgasbrist, använder man den för att bedöma miljötillståndet
i Bottenhavet.
Skorven antas ha vandrat in i
Östersjöområdet från Norra Ishavet i
samband med inlandsisens avsmältning för mer
än 7 000 år sedan. Eftersom den fortfarande
finns på många ställen i Arktis kallar man
beståndet av skorv i Östersjön för en
istidsrelikt.
Vid norrlandskusten kan skorven
ställa till problem genom att angripa strömming i
yrkesfiskarnas nät.
Systematik: Skorv ingår i gruppen
gråsuggor, som ingår i gruppen kräftdjur,
som ingår i gruppen leddjur.
|
