|
|
|
Listig fiskare
Bläckfiskar äter
simkrabbor, räkor och fisk. Krabbor angrips alltid
bakifrån, och bläckfisken simmar lugnt mot bytet
med armarna samlade om tentaklerna. När krabban är
inom räckhåll slungas tentaklerna otroligt snabbt
mot den, och den dras tillbaka till armarna som suger fast
den. Bytet förs till munnen och bläckfisken biter
med sina papegojnäbbsliknande käkar. Från
bläckfiskens salivkörtlar utsöndras ett
bedövande gift som går in genom såret
från bettet. Om krabban lyckas nypa bläckfisken i
armarna, släpps krabban omedelbart och undkommer.
Bläckfisken kan också simma över
sanden och spruta en vattenstråle mot den. Om en
räka flyr upp, sträcker bläckfisken
blixtsnabbt ut sina tentakler och fattar tag i räkan.
Bläckfisken kan också ligga halvt nedgrävd i
sand och lura på bytet. Ögonens placering ger
nästan 360° synvinkel.
Även närgångna sportdykare har
blivit illa bitna av en sepia-bläckfisk.
Jetdrift
På bläckfiskens
undersida finns mantelhålan, som bl.a.
innehåller gälarna. I hålans öppning
sitter ett trattliknande kort rör. Vid normal andning
släpps vattnet ut genom hela mantelhålans
öppning. Det kan också pressas ut genom
röret med hjälp av kraftiga muskelsammandragningar
i mantelhålans vägg. Den resulterande kraftiga
vattenstrålen använder bläckfisken för
att förflytta sig snabbt, med jetdrift. Genom att rikta
röret kan den styra rörelseriktningen. Denna
förflyttning används vid jakt eller då
bläckfisken störs. Normalt förflyttar den sig
simmande med fenor och armar.
|
|
Sida
3 av 4
|
|
|
