VattenkikarenFakta
Klippstrandsekologi Det är inte bara värmeregleringen som är viktig för organismernas överlevnad. Vågor och predatorer t.ex. är också viktiga. Därför är det inte alltid som stora, runda och vita organismer klarar sig bäst och är vanligast på klippstränder.
    Ett effektivt sätt att göra sig av med värme är att låta vatten avdunsta, men då riskerar organismen istället att torka ut. Vissa organismer ser till att - innan de blir torrlagda - samla extra vatten i hålrum mellan skalet och resten av kroppen. Havstulpaner gör så för att de skall ha råd att kyla sig med hjälp av avdunstning.

Att andas i luften

De flesta djur som håller till på klippstränder har gälar som är lämpade för andning i vatten. Vanligtvis är gälarna utväxter av kroppsväggen, som är starkt veckad, rikt förgrenad och mycket tunnväggig. Detta ger stor yta för effektivt gasutbyte mellan kroppen och omgivningen. Men gälarnas uppbyggnad gör också att, om de hamnar direkt i luften, kan de snabbt orsaka att djuret torkar ut. Därför hålls andningsorganen hos de flesta strandorganismer inneslutna i kroppshålor. Där är de ganska väl avskilda från omgivningen, och gälarnas ytor kan då hela tiden hållas fuktiga - utan att vattenförlusterna blir alltför stora. Hos bl.a. musslor och snäckor består kroppshålan av ett skyddande hudliknande hölje som kallas manteln. Utanpå manteln finns skalet, som ger ytterligare skydd. Havstulpaner har också en typ av mantel, och hos dem är det själva mantelväggen som är rikt försedd med blodkärl och fungerar som andningsorgan.
    För att hushålla med vatten, när det är lågvatten, måste vissa musslor, snäckor och havstulpaner ibland stänga in sig i sitt skal helt och hållet. Då kan de gå in i ett vilotillstånd, där de inte ens behöver ha tillgång till omgivningens syrgas.
Föregående sida Sida 27 av 52 Nästa sida
Klippstränder är fantastiska!
Zonering och
fläckvis förekomst
Djur som
sitter fast
Modulbygge
Variation och förändring
Vattenstånds-
växlingar
Vågexponering
Både klippor och stenar
Sött och salt vatten
Geografi, klimat och historia
Organismernas livscykler
Organismernas påverkan på varandra
Energi och materialflöden

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  

© Vattenkikaren 1998   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson