 |
|
En viktig faktor som spelar in på
den dåliga vattenomsättningen i de grunda vikarna är att
vi har väldigt lite tidvatten
i Sverige. I norra delen av västkusten är skillnaden mellan ebb
och flod ca 30 cm och på östkusten är den på sin höjd
några få cm. Detta kan jämföras med Storbritannien
som på vissa platser har en skillnad mellan ebb och flod på
4-5 m. Ett så kraftigt tidvatten transporterar regelbundet mycket
vatten in och ut ur grunda vikar.
Övergödning av grunda vikar i Östersjön
Effekterna av övergödning i Östersjön
är inte riktigt desamma som i Västerhavet. Detta beror ju på
att vattnet i Östersjön till stor del har en helt annan sammansättning.
Salthalten varierar från Bottenvikens insjölika till att blir
högre ju längre söderut man kommer, för att vara högst
i områdena kring de danska Bälten. Det salta vattnet hindras
dock att nå de grunda vikarna i någon större utsträckning
under sommarmånaderna p.g.a. en väl utvecklad haloklin.
Det tyngre salta vattnet från Västerhavet har därför
svårt att nå in i de grunda vikarna.
Eftersom de grunda vikarna i Östersjön har en annan vattensammansättning än Västerhavets så har de även en annan sammansättning av arter. Generellt kan man säga att i Östersjön finns det få arter i stort antal. Många av de arter som har etablerat sig i olika delar av Östersjön lever förmodligen nära gränsen för vad de tål. Därför finns det de som hävdar att många arter i Östersjöns brackvattensystem lever ett bräckligare liv, och inte tål så stora miljöförändringar. Därmed skulle Östersjön vara känsligare än andra hav för miljöstörningar. Näringskedjor i Östersjön är också relativt enkla och därför lätta att störa.
 |
Sida 20 av 28 |
 |
|
En
härlig utflykt? |
| Problemen
och förhoppningarna |
| ”Det
var bättre förr!” |
| Havsvattnet
och lösta salter |
| Havet
rör sig |
| Kustvattnen
ligger oss nära |
| Vad
är eutrofiering? |
| Källor
till övergödning |
| Hur
de fria vattenmassorna drabbas |
| Hur
grunda vikar drabbas |
| Vad
kan man göra? |
| Algskörd |
|
