 | | Ofta överlever snäckor som har fått stora skador på skalet. Skalet återbildas och kvar blir ett skalärr. Även om fienderna inte kan krossa skalet kan t.ex. snabba fiskar bita av foten på snäckorna innan de hinner dra in den. Krabbor kan ibland lyckas med att sticka in den ena klon i skalets mynning och dra ut mjukdelar, vilket vadarfåglar också kan klara med hjälp av sin näbb.
I bl.a. Frankrike och Storbritannien är det vanligt att människor samlar in och äter vanlig strandsnäcka.
I naturen blir den vanliga strandsnäckan sällan äldre än 3 år, men i ett akvarium vet man att en individ blev 20 år.
Mask bor i skaletGanska ofta ser man att spiran på de stora individerna är genomborrad av små gångar som en liten havsborstmask har borrat. Om man sänker ner snäckan i vatten kan man få se masken sticka ut sina två långa tentakler för att fånga mikroskopisk mat som svävar omkring i vattnet.
Frisimmande larverHonorna växer fortare än hanarna och blir större. Snäckorna förökar sig under våren och fram till mitten av sommaren. Då kan man hitta hanar som försöker para sig med honor och hanar av den egna arten; och med andra arter av snäckor. Parningar som ger upphov till avkomma går till så att hanen kryper upp och placerar sig på den högra sidan av honans skal. Därifrån för han in sin långa penis under skalet på honan. Honan kan lagra sperma i en liten blåsa och sedan befrukta flera äggkullar flera dagar efter parningen. | Sida 3 av 4 |  |
|
