 | | TångPå stenar ute i vattnet kan det sitta alger om sanden inte alltför ofta täcker över eller skaver bort dem. Där sedimenten är tillräckligt skyddade för vågor är mjukbottnar sällan vegetationslösa. Där kan växter fästa sig i botten utan att spolas bort.
Allt fler strömspolade eller vågexponerade sandstränder, som tidigare var vegetationslösa, har på senare år börjat täckas mer och mer av lösdrivande trådformiga grönalger. Möjligen är orsaken ökade utsläpp av näringsämnen från hushåll, jordbruk, skogsbruk och motorfordon.
Guldbruna fläckar av encelliga algerSandsträndernas flora nedanför strandlinjen består annars av mycket små encelliga alger. När det finns vågor som ofta flyttar sanden brukar det bara vara de som klarar sig. Ibland blir de så många att man på sanden kan se dem som gulgrå till mörkbruna fläckar. Många av dessa små producenter tillhör gruppen kiselalger, vilka också är en viktig grupp i det plankton som även svävar över sandbottnar.
Kiselalger kan krypa omkring på och mellan sandkornen - de är så små att fler än hundra kan få plats på ett sandkorn. Ofta följer deras vandringar ljusets variation så att de är nere mellan sandkornen på nätterna och uppe på sandytan om dagarna.
Övriga ”växter”Andra grupper som man kan räkna till sandsträndernas flora (vissa kan ibland utnyttja solljus för att tillverka sin föda) inkluderar flagellater och sådana nedbrytare som bakterier och svampar. Det är praktiskt att dela in organismerna i växter och djur, men naturen är egentligen mer komplicerad än så. | Sida 8 av 15 |  |
|
