|
|
Nässelceller
Trots att
nässeldjuren ser så olika ut har de vissa
gemensamma drag som skiljer dem från andra
djurgrupper. En specialitet, som har gett djurgruppen dess
namn, är nässelceller. De kan vid beröring
avfyra en hullingförsedd tråd som är
förbunden med en giftblåsa.
Djuren använder sina nässelceller
när de fångar sin föda. Stora
nässeldjur, som maneter och havsanemoner, är
rovdjur som kan angripa stora byten - t.ex. fiskar och
eremitkräftor.
Den viktigaste födan för många
nässeldjur är dock små
organismer som svävar i vattnet.
Nässelcellerna används även till försvar.
De flesta nässeldjurs nässelceller är dock för klena
för att människor skall känna dem, men några djur
bränns, t.ex. röd
brännmanet. Några arter kan vara mycket giftiga. Portugisisk
örlogsman, som finns i de varmare delarna av Atlanten, kan ge
mycket smärtsamma brännskador. Längs stränderna i
t.ex. Australien kan man ibland vara tvungen att sätta upp varningsskyltar
för en speciell typ av maneter - kubmaneter.
Brännskador från kubmaneter kan vara dödliga för
de människor som inte får behandling i tid. I svenska vatten
är det bara brännmaneter som bränns nämnvärt.
Nässelcell före och efter den har avfyrats.
Borstet är "avtryckaren" som får
nässelcellen att explodera och tråden att
vrängas ut.
|
Sida
2 av 13
|
|
|