Polyp och medusa
Nässeldjur i genomskärning.
Det finns två grundformer av
nässeldjur: frisimmande
medusor och fastsittande polyper. Vissa
nässeldjur kan växla mellan formerna, men
andra arter är antingen medusor eller polyper hela
livet.
Nässeldjur finns i alla storlekar
från den minsta mikroskopiska polypen till den
största brännmaneten,
som kan bli 2 meter över klockan och ha
30 meter långa tentakler. Djuren kan leva ensamma
eller i kolonier
av många individer. Korallrev
bildas av nässeldjurskolonier och de kan
sträcka sig över stora områden på
havsbotten.
Nässeldjur finns bara i
vattenmiljöer. Några förekommer i
sötvatten men de flesta nässeldjur finns i
havsvatten.
Två skikt
Nässeldjurens kropp
är enkelt uppbyggd. Den består av endast
två cellskikt: ett yttre och ett inre. Det inre
skiktet ligger som en mindre påse i det yttre skiktet.
Det är i cellskikten som nässelceller, muskler och
nerver finns och här sker också
matspjälkningen. Mellan cellskikten finns gelé
eller ett fibrigt skikt, nästan utan celler.
Gelé och fibrer ger djuret form och stadga.
Nässeldjurens mun sitter på mitten av den runda
kroppen. Där
tas maten in och där spottas också
osmältbara rester ut. Magen kan vara rikt
förgrenad och bidra till transporten inom djuret. Runt
munnen finns oftast tentakler.
Eftersom så gott som alla celler i magen
och på utsidan finns ytligt och nära vattnet
behövs inga speciella organ för andning. Det
behövs inte heller något blod för att
transportera ämnen inom kroppen. Den energi som
nässeldjuren behöver får de genom att
förbränna maten. Vid förbränningen
förbrukas syrgas och koldioxid bildas. Bägge
gaserna löser sig i vatten och nässeldjurens
celler kan därför ta upp syrgas och bli av med
koldioxid direkt till det omgivande vattnet.
|
|
Sida
3 av 13
|
|
|
