Aquascope

Fakta

Föroreningar och fiske orsakar skada

I flera kustområden i södra och centrala Nordsjön har man upptäckt att bestånden av valthornssnäcka minskat. Problemen i dessa områden sammanfaller uteslutande med intensiva mänskliga aktiviteter som orsakar förorening eller fysisk skada. I Wadden havet utanför Hollands kust, var valthornssnäckan förr vanligt förekommande, men där påträffas de inte längre. I detta område hittar man numera rikliga mängder tomma skal vilket indikerar att där tidigare funnits levande valthornssnäckor. Fiskare har varit tvungna att söka sig från kustområdena till centrala Nordsjön, där det fortfarande finns gott om valthornssnäckor.
   Föroreningar, överfiske och skador orsakade av fiske ligger troligtvis bakom minskningen av beståndet. Genom trålfisket kan valthornssnäckan orsakas skada dels genom att havsbotten och äggsamlingar rörs upp, dels genom att redskapen kan förstöra snäckans skal och mjukdelar. Fisket kan även leda till att de själva eller deras föda utfiskas.
   Valthornssnäckan påverkas även negativt av giftiga föroreningar. Valthornssnäckan har i kustområden visat sig lagra tungmetaller som PCB (polyklorerade bifenyler) vilka belastar kroppen med hittills okänd inverkan. Mängden föroreningar i valthornssnäcka reflekterar ofta hur förorenad havsbotten är. I Skottland har man använt sig av detta samband för att få ett mått på PCB-halten. Valthornssnäckan är lämpliga att använda som måttstock på hur förorenad havsbotten är eftersom de är vanliga och dessutom inte rör sig över så stora områden.


 

Föregående sida

Sida 10 av 15

Nästa sida

Levnadssätt

Vad äter den

Fortplantning

Parasiter

Föroreningar

Fiske av
valthornssnäcka


Valthornssnäcka     Mer fakta     Andra namn
Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  
© Vattenkikaren 2000   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson