Vattenkikaren Fakta

Problemen och förhoppningarna

Industri 17 kB
Man har länge ansett att havet är så stort att det tål stora belastningar av utsläpp. "Det man häller ut i havet kommer att blandas upp så mycket att det inte gör någon skada" - har man sagt. De senaste årtiondena har man dock sett att havet har tagit skada av utsläppen från industrisamhället. Då industrialiseringen ökade i allt snabbare takt under 1900-talet ökade också utsläppen nästan explosionsartat. Speciellt har utsläppen ökat mycket efter 2:a världskriget.
    Vissa utsläpp består av sådant som organismer med fotosyntes, bl.a. växter, behöver för att kunna växa, t.ex. näringsämnena kväve och fosfor. Stora belastningar av näringsämnen kan dock göra att havet drabbas av övergödning (eutrofiering) så att livsmiljöerna ibland förändras kraftigt.
    Belastningen av näringsämnen på våra hav kommer mestadels från jordbruk, avloppsvatten och genom att luftföroreningar faller ner.
    I de fria vattenmassorna (pelagialen) kan man se effekter av övergödning genom att små svävande plankton förökar sig kraftigt.
    I grunda vatten och vikar ser man effekterna av övergödning genom att fintrådiga och snabbväxande alger tar över och ökar i antal. Både små och stora alger hamnar till stor del på bottnarna där deras nedbrytning kan leda till syrgasbrist och att giftiga svavelväten bildas.
   Men "loppet är inte kört". Det har på många områden genomförts stora förbättringar för att minska belastningen av näringsämnen på havet. Förändringar, t.ex. inom jordbruk, avloppsrening och fordonstrafik har kommit till stånd både genom lagstiftningar och en ökad medvetenhet bland gemene man.
    Man satsar även bl.a. på att utveckla metoder för att ta tillvara alger från igenväxta vikar för att utnyttja näringsämnena i odlingar på land. På sikt måste dock samhället förändras ordentligt så att näringsämnena cirkulerar i effektiva och bra kretslopp, som också gör att spridningen i stor skala av gifter upphör.
Föregående sida Sida 3 av 28 Nästa sida
En härlig utflykt?
Problemen och förhoppningarna
”Det var bättre förr!”
Havsvattnet och lösta salter
Havet rör sig
Kustvattnen ligger oss nära
Vad är eutrofiering?
Källor till övergödning
Hur de fria vattenmassorna drabbas
Hur grunda vikar drabbas
Vad kan man göra?
Algskörd

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  

© Vattenkikaren 1999   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson