Vattenkikaren Fakta
Fosforn tar man bort genom att vid reningsverket tillsätta kemikalier som bildar fosforföreningar och som till och med i princip kan återanvändas.
    Ytterligare ett problem som reningsverk har idag är att de inte klarar av att bryta ner de nya tensiderna som kommer från miljövänliga tvättmedel. Man tillsatte tensider i tvätt- och diskmedel för att ersätta de miljöovänliga fosfaterna. Problemet man har vid reningsverken är att tensiderna stör processen då bakterier skall bryta ner kväveföreningar och andra föreningar.
    Ett problem vid avloppsrening är också att vi svenskar använder så mycket vatten att den "kost" som bakterierna ska leva på är väldigt mager - rena viktväktarkosten. Det bästa sättet att tillföra bakterierna energi är att hälla sprit i avloppsvattnet! Med en klunk etanol jobbar bakterierna som bäst och de kväveföreningar som inte bryts ner i avloppsrören bryts ner vid reningsverken. Det finns ingen risk att bakterierna utvecklar alkoholism!
    Det finns flera olika alternativ till storskaliga reningsverk. Ett viktigt alternativ är att man separerar urin och avföring redan vid källan. Urinen har en sammansättning som gör den mycket lämplig som gödning i jordbruket. När man i vanliga avloppssystem blandar urinen med annat och skickar det hela till reningsverk går man miste om en värdefull resurs.

Åtgärder mot nerfall från atmosfären

Man kan ju inte skydda våra hav mot de näringsämnen som kommer från atmosfären genom att sätta upp ett stort tält över havet. Man måste istället gå till källan där näringsämnen läcker ut.
    Ett välkänt faktum är att vi här i Skandinavien är utsatta för luftföroreningar som kommer från andra delar av Europa. Exempelvis kommer ca 90 % av nerfallet av svavel- och kvävedioxider från andra delar av Europa. Men även om så stora delar av det atmosfäriska nerfallet inte härstammar från Sverige, eller våra direkta grannländer, finns det ändå saker som vi kan göra på det lokala planet.
    Man har beräknat att det krävs en minskning av utsläpp av kväveoxider och ammoniak med 75 % i Europa om det inte skall uppstå ytterligare skador på vår natur inkluderande havet. Denna minskning är nog svår att genomföra, man tycks inte ens kunna frysa utsläppen vid nuvarande nivå. Men försöka duger och "för att nå molnen måste man ju först nå trädtopparna".
Föregående sida Sida 25 av 28 Nästa sida
En härlig utflykt?
Problemen och förhoppningarna
”Det var bättre förr!”
Havsvattnet och lösta salter
Havet rör sig
Kustvattnen ligger oss nära
Vad är eutrofiering?
Källor till övergödning
Hur de fria vattenmassorna drabbas
Hur grunda vikar drabbas
Vad kan man göra?
Algskörd

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  

© Vattenkikaren 1999   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson