VattenkikarenSamarbete

Abiotiska faktorer?


Den 26 november 1996 frågade Haaron Zaid, Vasalundsgymnasiet, Solna:

Hur har de abiotiska faktorerna förändrats och hur påverkar denna förändring organismernas tillväxt?

Svar:
Många abiotiska faktorer varierar mycket. Vattentemperaturen har en dygnsvariation och en stor årstidsvariation. Här i norra Bohuslän varierar också salthalten under året, beroende på att smältvattnet från norska fjällen rinner ut i nordöstra Skagerrak under försommaren. Samma årstidsvariation finns utanför norrlandsälvarnas mynningar i Bottniska viken.

Diagram
Årstidsvariation av salthalt (blå linje) och vattentemperatur (röd linje) på 1 m djup vid Tjärnö i norra Bohuslän 1980-1995.

Halter av näringsämnen, t.ex. kväve och fosfor, är andra abiotiska faktorer. Utsläppen till Östersjön under senaste århundradet har för kväve ökat 4 gånger och för fosfor 8 gånger. Eftersom växterna snabbt tar upp näringsämnen är det svårt att se ökade halter i vattnet. Lättare är att se den syrgasbrist som uppstår i djupare vatten, då nedfallna döda växt- och djurplankton brutits ned av bottenlevande djur och bakterier. Syrgasbrist syns i Östersjöns djuphålor, Laholmsbukten och bohuslänska fjordar.

Extra näring är bra för de flesta arter så länge vattnet är väl omblandat, dvs. då det finns gott om syrgas. Vid botten, särskilt i instängda havsområden, är omblandningen ofta otillräcklig med syrgasbrist som följd. Många djur dör, varpå den biologiska mångfalden minskar och fiskeplatser försvinner. I Östersjön drabbas torsk av syrgasbrist. I södra Kattegatt har havskräftan försvunnit och människan kan inte leva av havskräftfiske där.

Läs mer om syrgasbrist i svaren på frågorna om redoxklin och syrehalt.


Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete

© Vattenkikaren 1998   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson