|
Utbredning i haven runt Sverige
|
Största längd: Hanen kan bli upp till
8,6 cm lång. Honan blir mindre.
Utseende: Skorvens kropp är
långsträckt oval, ungefär 2,5-3 gånger
så lång som bred. Stjärtplattan är
utdragen i en spets. Färgen är gråbrun. Till
skillnad från tånggråsuggan
har skorven små ögon på huvudets ovansida
och inskärningar på huvudets båda
sidor.
Djup: Från ytan och ned till 290 m djup.
Livsmiljö: Skorven lever på och i
varierande bottnar, t.ex. grus, sand, silt och lera. Den kan
också simma en bit upp i vattnet.
Övrigt: Skorv är ett rovdjur som äter
vitmärlor
och östersjömusslor,
liksom sötvattensgråsuggor och
fjädermygglarver. Den äter också as. Skorven
kan dessutom vara kannibal, dvs. äta andra individer av
sin egen art. Själv blir den uppäten av fiskar,
t.ex. torsk
och rötsimpa. Eftersom skorv inte förflyttar sig
särskilt långt under sitt liv och samtidigt
är känslig för syrgasbrist, använder man
den för att bedöma miljötillståndet i
Bottenhavet.
Skorven antas ha vandrat in i
Östersjöområdet från Norra Ishavet i
samband med inlandsisens avsmältning för mer
än 7 000 år sedan. Eftersom den fortfarande
finns på många ställen i Arktis kallar man
beståndet av skorv i Östersjön för en
istidsrelikt.
Vid norrlandskusten kan skorven
ställa till problem genom att angripa strömming i
yrkesfiskarnas nät.
Systematik: Skorv ingår i gruppen
gråsuggor, som ingår i gruppen kräftdjur,
som ingår i gruppen leddjur.
|
