 | |
Extensiv odlingExtensiv odling innebär att man fångar in larver från vilda ostron. Det kräver god tillgång på naturliga larver.
I södra Europa satte man på 200-talet f. Kr. ut risknippen och de insamlade ynglen placerades i saltvattensdammar med god tillgång på friskt vatten och mat. Denna teknik används än idag, men yngelsamlarna kalkas numera.
I Norge finns förutsättningar för en särskild teknik. Där finns pollar - små, grunda och nästan helt avstängda havsvikar. De blir anmärkningsvärt varma under sommarhalvåret. I början på april hänger man ut avelsostron i burar på 2-3 m djup, där vattnet är varmast. I juni-juli samlar man in larver på risknippen på samma djup. På detta sätt har man odlat ostron i Norge sedan 1880.
I Sverige har man i mer än 100 år försökt sätta ut yngel, som man köpt från andra länder. Den mest framgångsrika odlingen bedrevs 1934-39 i Stigfjorden mellan Orust och Tjörn, men andra världskriget och kalla vintrar satte stopp för verksamheten.
Intensiv odlingVid intensiv odling låter man vilda ostron föröka sig i landbaserade anläggningar. Larverna odlas under förhållanden som ger god tillväxt och överlevnad, och erbjuds ett lämpligt underlag när det frisimmande stadiet upphör. Efter några månader sätts de ut i havet och kan nå kommersiell storlek, 7 cm, på 3 år. På Tjärnö marinbiologiska laboratorium pågår ett projekt att försöka odla ostron intensivt, men forskarna behöver veta mer om vad som styr överlevnaden hos frisimmande larver och yngel. Det verkar som om sammansättning av fleromättade fettsyror är avgörande.
 | Sida 5 av 5 | |
|
