 |  |
| |
 Utbredning i haven runt Sverige | Största längd: Blåstång kan bli något mer än 1 m hög. Utseende: I sin typiska form har blåstång flytblåsor som sitter i par. De bladlika bålflikarna har oftast en tydlig mittnerv som når ända ut mot skottspetsarna. När könsorganen finns sitter de i ofta gulaktiga ändar på bålflikarna. Dessa delar av bålflikarna kallas receptakler och är knottriga, uppsvällda, och ofta kluvna. Färgen på blåstång varierar från gulgrön till mörkbrun. Blåstång utan flytblåsor kan likna spiraltång och ishavstång. Djup: På Västkusten kan arten dominera i bälten från vattenytan till ca 1,5 m djup. I Östersjön kan blåstångsbältena nå drygt 10 m djup. Livsmiljö: Lever på klippor och stenar från vågexponerade havsmiljöer in i skyddade flodmynningar. Övrigt: I bilden syns också trubbiga strandsnäckor och grov rödsläke. Systematik: Blåstång ingår i gruppen brunalger. |