 | |
Liknande artKräkel har en rund och regelbundet gaffelgrenad, 1-1,5 dm hög dubbelgångare i röd gaffelalg (Polyides rotundus), som också svartnar när den torkar. Som levande eller uppblött är den rödare än kräkel, vilket är särskilt tydligt vid genomlysning. Skotten är något köttigare och grenvecken mera avrundade än hos kräkel, och som torkat bryts det lätt av i motsats till kräkel-skotten. Då man skrapar upp algerna har kräkel alltid med sig något av sina klammerrötter, men röd gaffelalg kommer upp avbruten, eftersom den sitter fast med en basalskiva som stannar på klippan. Röd gaffelalg förekommer i Bohuslän på grunt vatten och ner mot ca 15 m. Då man simmar längs bergväggar eller över grusbotten kan man se enstaka exemplar, men den är inte känd i stora bestånd.
ÖvrigtKräkel är en av de ytterst få alger som har ett äkta svenskt namn. Linné hörde på Gotland ordet kräkel som namn på en sorts åkergödning och angav det sedan som namn för denna alg. Som uppkastad i mängd på Gotlands och Ölands stränder stackades kräkel ännu på 1940-talet och kördes ut som gödning på åkrarna.
Kräkeln är en agar-alg och därför en potentiell naturresurs. Kolderup Rosenvinge uppgav att stora mängder lösliggande kräkel förekom i Kattegatt, t.ex. på Anholt. I Danmark kunde man en tid driva en agar-industri med stora förekomster i egna vatten. Genom överuttag lär dessa bestånd ha förbrukats.
 | Sida 2 av 2 | |
|
