Vattenkikaren

Fakta

Brännmanet

Maneter

Manetsvärm

Maneter är nässeldjur och på sommaren dyker det ibland upp stora mängder maneter på Sveriges västkust. Många spolas upp och dör på stränderna. Hur kan de sedan komma tillbaka när de inte syns på hela vintern? Det beror på att de flesta maneterna har två livsstadier: polyp och medusa. Polypstadiet är litet och kan hos vissa arter leva flera år. Polyperna knoppar av medusor som sällan lever längre än en säsong.
    Medusorna driver med vattenströmmarna eftersom de bara kan simma långsamt. De pumpande simrörelserna uppkommer genom att musklerna drar ihop kroppen och den elastiska gelén tänjer ut den igen.
    Maneter lever av djur som de fångar med hjälp av sina nässelceller. Stora maneter kan fånga andra maneter och fiskar, men de flesta äter små organismer som svävar i vattnet.

Bägarmanet

Den ca 3 cm långa bägarmaneten Haliclystus auricula.


En speciell sorts maneter är bägarmaneterna, som inte har något medusastadium. Polyperna lever fastvuxna på alger och sprider sig med larver.
    Gruppen maneter består av ca 14 arter i Sverige och ca 200 arter i hela världen.
    Läs mer om olika maneter!

Föregående sida

Sida 7 av 13

Nästa sida

Nässeldjur

Nässelceller

Polyp och medusa

Två skikt

Inget huvud

Hydrozoer

Maneter

Koralldjur

Bild av systematiken

Andra namn


Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  
© Vattenkikaren 1998   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson