Mer om tusensnäckor
Äter kiselalger
Tusensnäckor
äter framför allt kiselalger,
bakterier och andra mikroorganismer. Ibland sväljer
de hela bitar av växtdelar, men de brukar bara
tillgodogöra sig påväxten av
mikroorganismer. Växtdelarna kan komma ut ur tarmen
nästan oförändrade. Snart täcks de av
nya mikroorganismer och då kan snäckorna äta
på dem igen.
Där snäckorna har krupit fram och
betat brukar man se tydliga spår i sedimenten.
Snäckorna kan också söka skydd i sedimentet
genom att gräva ner sig när det blir torrt eller
kallt.
Äter under flotte
Förutom att de kryper
på botten och äter så kan de utsöndra
en liten slemflotte som flyter på vattenytan. På
flotten samlas näringsämnen och bakterier.
Snäckorna kryper upp och nedvända på
undersidan av sina flottar medan de betar av
bakterierna.
Tusensnäckor kryper långsamt, men
när de kryper på ytfilmen på det här
sättet kan de med strömmarna snabbt
förflyttas längre sträckor. Snäckorna
kan även svepas med av strömmar då de
befinner sig på botten.
Tusensnäckor kan också äta
blågröna bakterier, mikroskopiska kiselalger och
stora alger som havssallat.
Många dör på
vintern
Väldigt många
tusensnäckor dör på vintern. Det som
dödar många är svält, is, kyla,
syrgasbrist och vågor som kastar upp dem på
land. Efter stor massdöd kan sanden i
strandlinjen till stor del bestå av tomma
snäckskal. De snäckor som överlever
växer nästan inte alls på vintern.
Först i mars eller i april brukar de börja
växa igen.
|
Sida
1 av 3
|
|
|