VattenkikarenFakta
Klippstrandsekologi

Larvspridning kan försvåra kolonisering

Vivipar strandsnäcka och amfibisk gråsugga är exempel på organismer som inte alls producerar stora mängder med förökningskroppar, men som ändå kan ha en mycket god förmåga att etablera sig på avlägsna platser. En svårighet med t.ex. larvspridning är att larverna snabbt kan spädas ut i vattnet. Om en larv anländer till en avlägsen plats utan artfränder är det stor risk att den inte kommer att hitta någon att para sig med, när den väl blivit könsmogen. Då kan den inte ge upphov till en ny population på den nya platsen.
    Ibland kan en befruktad hona spridas till ett nytt ställe. Alla hennes ungar skulle ju då kunna bli början till en ny population. Problemet är bara att om ungarna måste utvecklas som larver i vattnet i flera veckor kommer de att spridas ut och försvinna från platsen. Så är inte fallet hos organismer där avkomman uvecklas i eller på moderns kropp, ända tills de är färdiga för ett eget liv på stranden. Om t.ex. en befruktad hona av vivipar strandsnäcka kommer till en plats som saknar artfränder har hon ändå goda chanser att starta en ny population. Hon kan bära på några hundra embryon under skalet och nästan alla de ungar hon föder fram kommer att stanna kvar på platsen. Där kan de sedan para sig med varandra och om levnadsförhållandena är gynnsamma kan de bygga upp ett stort bestånd med snäckor på platsen.
    Många kolonibildande djur kan spridas effektivt genom fragmentering.

Organismernas påverkan på varandra

Organismerna kan påverka varandra genom att de försöker utnyttja samma resurser, genom att äta upp varandra och genom att bilda livsmiljöer åt varandra.
Föregående sida Sida 41 av 52 Nästa sida
Klippstränder är fantastiska!
Zonering och
fläckvis förekomst
Djur som
sitter fast
Modulbygge
Variation och förändring
Vattenstånds-
växlingar
Vågexponering
Både klippor och stenar
Sött och salt vatten
Geografi, klimat och historia
Organismernas livscykler
Organismernas påverkan på varandra
Energi och materialflöden

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  

© Vattenkikaren 1998   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson