Mer om vitmärla
Dominant
I Bottenhavet och Finska viken
består uppemot 100 % av större bottenlevande djur
av vitmärla, skorv
och östersjömussla.
Vitmärlan är vanligast av dessa arter, ofta med 90
% av individantalet.
Äta och ätas
Vitmärlan äter
främst plankton som sjunkit ner till botten. Den
stör och kanske också äter östersjömusslor;
mussellarver som slår sig ned på en botten med
vitmärlor får svårt att klara sig.
Musslorna dör antingen genom att vitmärlorna
krossar musselskalen strax efter att de slagit sig ner
på botten, eller genom att musslorna begravs när
vitmärlorna bygger sina rörformiga gångar.
När däremot musslorna blivit ca 1 mm stora klarar
de vitmärlornas aktivitet och arterna kan leva inom
samma område. Själv kan vitmärlan bli
uppäten av skorv,
havsborstmasken Harmothoe sarsi och torsk.
Istidsrelikt
Liksom skorv
antas vitmärla ha vandrat in i
Östersjöområdet från Norra Ishavet i
samband med inlandsisens avsmältning. Eftersom den
fortfarande finns i bräckt och sött vatten
på många ställen i Arktis, kallar man
beståndet av vitmärla i Östersjön
för en istidsrelikt. Vitmärla finns också i
många insjöar.
Känsliga
Liksom skorv
är vitmärlor, särskilt deras ägg och
embryon, känsliga för syrgasbrist och
miljögifter. De används därför för
att bedöma miljötillståndet i
Bottenhavet.
Vitmärlor blir ofta 1-2 år.
|
