 |  |
| |
 Utbredning i haven runt Sverige | Största längd: 0,54 mm. Jämför storleken med ett hårstrå. Utseende: Levande ceratium-dinoflagellater är gul- eller brunfärgade. De består av en enda något tillplattad cell som är osymmetrisk. Ibland kan cellerna hänga ihop två och två. Cellytan är uppbruten av fåror som innehåller två rörliga cellutskott (flageller). Den övre delen av cellen har ett långt uppåtriktat utskott och den undre delen bär ett till två nedåtriktade utskott, som ibland är långa och böjer av uppåt. Ytterhöljet kring cellen är uppbyggt av plattor som bildar ett kraftigt och skrovligt pansar. Djup: Ceratium-dinoflagellater är vanligast i den solbelysta övre delen av havet. Livsmiljö: De fria vattenmassorna. Övrigt: Ceratium-dinoflagellater finns i sötvatten och saltvatten över hela jorden, även om de nog är vanligast i de medelvarma (tempererade) områdena. Med hjälp av sina flageller kan dessa organismer simma, och de kan både äta mat från vattnet och skapa sin egen näring genom fotosyntes. De stora utskotten kan fungera som ett skydd mot en del organismer som vill äta upp dem. Även inom samma arter är dock cellform och storlek på utskotten olika, både under olika tider på året och på olika platser. Ceratium-dinoflagellater kan, framför allt på hösten, bli så många att de färgar vattnet rött. De kan också skicka ut ljus som syns i mörker och ibland bilda mareld, dvs. lysande stråk i vattnet. Systematik: Ceratium-dinoflagellater ingår i gruppen dinoflagellater som ingår i gruppen "protister". Protister är dock ingen väl motiverad systematisk grupp, men till den för man ibland organismer som inte är bakterier, svampar, växter eller djur. Flagellaterna i bilden tillhör arterna Ceratium longipes, Ceratium furca och Ceratium fusus. |