 I denna blomning av dinoflagellater är tätheten av alger så stor att vattnet färgas mörkrött. Problem med övergödning kan inträffa när produktion och konsumtion inte längre tar ut varandra; finns det gott om näring blir produktionen större än vad som kan konsumeras. De som står för den största produktionen i havet är växtplankton. Normalt inträffar två stora blomningar, dvs. massförekomster av planktonalger per år. | En blomning sker på våren och en på hösten. På våren är det främst kiselalger som blommar och på hösten är det dinoflagellater. Algblomningar kan ske när det finns mycket näring att tillgå samtidigt som det inte finns särskilt många som konsumerar växtplanktonen. Då kan växtplanktonen snabbt tillväxa i lugn och ro. Denna produktion sker främst i de ytligaste solbelysta lagren av havet. De som främst konsumerar växtplankton är djurplankton t.ex. hoppkräftor. Ett välkänt exempel på en ovanlig algblomning uppmärksammades våren 1988. Då blommade den mikroskopiska algen Chrysochromulina polylepis i Västerhavet vid ett tillfälle med relativt låg salthalt, hög temperatur och riklig tillgång på kväve. Effekterna blev katastrofala då många organismer dödades eller försvagades av det gift som algen producerade. |