Vattenkikaren

Fakta

slammärla

Mer om slammärla


Gräver skickligt

Många grunda mjukbottnar är helt perforerade av hål som är några få millimeter i diameter. Ofta är det slammärlor som har gjort hålen. Slammärlan utnyttjar tixotropi när den gräver. När den står på botten och viftar med de ben som den har mitt på kroppen bildas en fåra som den sjunker ner i. Då kan den sticka ner sina stora antenner djupt i sedimentet. Kring munnen har den ombildade borstförsedda ben och med hjälp av dem gör den hålet ännu större. Nu utnyttjar den sedimentets fastare tillstånd genom att ta spjärn med bakkroppen och dess bakersta benpar så att den kan skjuta sig framåt och neråt. När den fått ner hela kroppen i sedimentet börjar den återigen vifta väldigt kraftigt med benen på mellankroppen och drivs på så sätt ännu djupare ner i sedimentet. En fontän av partiklar sprutar då ur det nybildade hålet. Medan slammärlan fortsätter att bygga sitt halvcirkelformade rör kommer då och då nya utbrott av sand och annat bottenmaterial. Efter en stund får man se huvud och antenner sticka upp 1-2 cm från den plats där märlan gick ner. Det kan ta slammärlan 2-3 minuter att gräva hela röret. Oftast är rören några få centimeter djupa, men man kan hitta rör som når 10 cm ner i sedimentet. På samma sätt som många andra grävande djur påverkar slammärlan syrgasförhållandena i sedimenten och därmed fördelningen av mindre djur i botten.

Tapetserar med detritus

När slammärlan har grävt sitt U-formade rör slutar den att kasta ut material. Istället börjar den samla ihop material som den väljer ut från mynningens närmaste omgivning med hjälp av antennerna. Antennerna känner noggrant av omgivningen och samlar ihop organiskt material som klumpas ihop och dras ner i hålet. Märlan bearbetar klumpen ytterligare med hjälp av sina mundelar.

Slammärla i rör


Sida 1 av 3

Nästa sida

Gräver skickligt

Tapetserar med detritus

Simmar på rygg

Flera kullar

Fiskmat och flygbränsle

Flera arter


Slammärla     Mer fakta     Andra namn
Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  
© Vattenkikaren 1998   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson