Vågexponering kan
t.ex. variera mellan olika kuster, olika stränder och
inom stränder. Dessutom kan faktorer som uttorkning,
partikelstorlek, organisk halt och syrgashalt variera med
djupet i sedimentet. Allt detta möjliggör en stor
rikedom på olika typer av livsmiljöer och
därmed också en stor rikedom på olika typer
av levande varelser på sandstränder - trots att
de kan förefalla ganska livlösa vid ett ytligt
påseende.
Konsten att gräva
De organismer som lever
på sandbottnar, och kan gräva, har flera
fördelar. De kan t.ex.:
Gömma sig för fiender.
Skydda sig mot uttorkning.
Minska risken att spolas bort.
Öka sina möjligheter att finna föda.
De flesta av de större djuren utnyttjar
några fysikaliska egenskaper hos sanden som gör
det lättare för dem att gräva. Du har
säkert märkt att när du trycker hårt
med foten på en sandstrand så blir sanden
ljusare, torrare och hårdare. När andelen vatten
i sedimentet väger mindre än 22 % av den totala
vikten, och någonting trycker på sanden,
förändras dess struktur. Vatten fyller inte
längre ut alla utrymmen mellan sandkornen. Sedimentet
blir hårt och motståndskraftigt.
Tixotropi
Om du istället
för att trycka hårt med foten gör små
lätta rörelser på sand som innehåller
mer än 25% vatten, blir sedimentet allt lösare och
lättflytande (kvicksand). När man under dessa
förhållanden utsätter sedimentet för
tryck ändras dess struktur på ett sådant
sätt att det bildas en lös sörja av sandkorn
och vatten. Fenomenet kallas tixotropi.
|
Sida
6 av 15
|
|
|