Vattenkikaren

Fakta


Sandstrand

De är härliga

Vågexponering kan t.ex. variera mellan olika kuster, olika stränder och inom stränder. Dessutom kan faktorer som uttorkning, partikelstorlek, organisk halt och syrgashalt variera med djupet i sedimentet. Allt detta möjliggör en stor rikedom på olika typer av livsmiljöer och därmed också en stor rikedom på olika typer av levande varelser på sandstränder - trots att de kan förefalla ganska livlösa vid ett ytligt påseende.

Konsten att gräva

De organismer som lever på sandbottnar, och kan gräva, har flera fördelar. De kan t.ex.:

Gömma sig för fiender.

Skydda sig mot uttorkning.

Minska risken att spolas bort.

Öka sina möjligheter att finna föda.

    De flesta av de större djuren utnyttjar några fysikaliska egenskaper hos sanden som gör det lättare för dem att gräva. Du har säkert märkt att när du trycker hårt med foten på en sandstrand så blir sanden ljusare, torrare och hårdare. När andelen vatten i sedimentet väger mindre än 22 % av den totala vikten, och någonting trycker på sanden, förändras dess struktur. Vatten fyller inte längre ut alla utrymmen mellan sandkornen. Sedimentet blir hårt och motståndskraftigt.

Tixotropi

Om du istället för att trycka hårt med foten gör små lätta rörelser på sand som innehåller mer än 25% vatten, blir sedimentet allt lösare och lättflytande (kvicksand). När man under dessa förhållanden utsätter sedimentet för tryck ändras dess struktur på ett sådant sätt att det bildas en lös sörja av sandkorn och vatten. Fenomenet kallas tixotropi.    

Föregående sida

Sida 6 av 15

Nästa sida

Vågor, botten och uppbyggnad

Sanddrift och erosion

Sandbottnar som livsmiljöer

Konsten att gräva

Sandstrands-
organismer

Näringsvävar

Föränderlighet

Svenskt sandstrandsliv


Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  
© Vattenkikaren 1998   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson