Vattenkikaren Fakta
Ko kissar 21 kB
Betesdjur på strandängar håller landskapet öppet och gynnar fågellivet. Eftersom marken är täckt av gräs tas mycket av näringen från djuren upp där och havet belastas lite.
Det produceras två till tio gånger mer flytgödsel än vad det produceras mänsklig avföring. Det blir varje år allt svårare att finna åkermark som kan ta hand om allt. Växter kan bara tillgodogöra sig en begränsad mängd näringsämnen och tillförs det mer näringsämnen än vad växterna kan ta upp försvinner överskottet upp i luften som ammoniak eller läcker ut i floderna som nitrat - och når så småningom havet.
    För att få bättre skördar berikar man oftast jorden på sina åkrar med konstgödsel. Konstgödsel brukar innehålla olika jonformer av kväve (N), fosfor (P) och kalium (K). (Jämför med vad som står i innehållsförteckningen på en förpackning med blomstergödning.) Om man som jordbrukare använder överdrivna mängder konstgödsel ställer det till problem för miljön. Kväve urlakas snabbt ur jorden och hamnar i grundvattnet eller i floder. Fosfor urlakas inte lika snabbt då det tenderar att bindas till sediment i jorden, men en del sköljs bort och hamnar i floder på sin väg mot havet.
    I dagens moderna jordbruk är man ofta specialiserad på en enda gröda. Det innebär ibland att man låter jorden ligga i träda på vintern utan att man har någon växt som kan fånga upp näringsämnena. Då kommer kvävet helt enkelt att läcka ut.
Föregående sida Sida 12 av 28 Nästa sida
En härlig utflykt?
Problemen och förhoppningarna
”Det var bättre förr!”
Havsvattnet och lösta salter
Havet rör sig
Kustvattnen ligger oss nära
Vad är eutrofiering?
Källor till övergödning
Hur de fria vattenmassorna drabbas
Hur grunda vikar drabbas
Vad kan man göra?
Algskörd

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  

© Vattenkikaren 1999   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson