Vattenkikaren Fakta
Östersjöns vattenutbyte sker i huvudsak genom Öresund och Bälten. Vatten strömmar genom sunden ut i en ytlig ström och in via en 22-25 m djup ränna, som går genom Stora Bält. Den största delen, ca 70% av det vatten som strömmar in i Östersjön, går via Stora Bält. Östersjön har en volym på ca 21 000 km3 med en liten tillströmning av salt oceanvatten. Ett stort tillflöde av sött vatten kommer däremot från floder och med nederbörd. Detta tillflöde uppgår till ca 660 km3 per år och gör vattnet i Östersjön mer eller mindre bräckt. Utflödet av bräckt ytvatten från Östersjön är ca 960 km3 per år, medan inflödet av saltare bottenvatten via sunden uppgår till ca 475 km3 per år.
   Stora saltvattensinbrott i Östersjön sker bara under speciella förhållanden, t.ex. när kraftiga västvindar blåser en längre tid. Då pressas vatten mot den svenska västkusten samtidigt som vatten inne i Östersjön trängs österut. Därmed kan stora mängder salt vatten rinna in genom sunden. Inflöde av salt nordsjövatten till Östersjön har stor betydelse framförallt för att syresätta de djupare delarna av Östersjön, vilka ofta drabbas av svår och långvarig syrgasbrist.

Kustvattnen ligger oss nära

Seglingsskoj 28 kB
Våra kuster är viktiga för oss människor; dels för inkomster och arbete, dels för upplevelser och avkoppling på fritiden. Vi är många som utnyttjar våra kuster för segling, dykning, bad och annat roligt, men våra kustvatten är också viktiga för sådana näringar som fiske och vattenbruk. Tyvärr drabbas också kustområdena av många utsläpp och andra störningar. Vilka miljöproblem som blir följden varierar mellan olika områden bl.a. på grund av att utsläpp och störningar är ojämnt fördelade, och på att olika strömförhållanden ibland sprider föroreningar och ibland koncentrerar dem.
Föregående sida Sida 8 av 28 Nästa sida
En härlig utflykt?
Problemen och förhoppningarna
”Det var bättre förr!”
Havsvattnet och lösta salter
Havet rör sig
Kustvattnen ligger oss nära
Vad är eutrofiering?
Källor till övergödning
Hur de fria vattenmassorna drabbas
Hur grunda vikar drabbas
Vad kan man göra?
Algskörd

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete

© Vattenkikaren 1999   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson