Vattenkikaren Fakta

Vad är eutrofiering?

Sötvattensutflöde 31 kB
Jämfört med stenarna längre bort i viken växer det betydligt mer ettåriga snabbväxande grönalger på stenarna i förgrunden. Orsaken kan vara att mycket näring når de närmsta stenarna från en bäck som mynnar i den här änden av viken. Det sker inga mänskliga utsläpp i bäcken, men den rinner genom en stor tångvall. Det svarta på stenarna är inte olja utan svart bältesbakterie. Stenarna längre upp lyser rena och kala eftersom de ligger i det ogästvänliga kala bältet.
Tillförsel av näringsämnen till havet är en naturlig förutsättning för liv, och alltså inget miljöproblem. Problem uppstår när det tillförs sådan mängder av näringsämnen att ekosystemens karaktär eller funktion förändras i ogynnsam riktning. Med näringsämnen menar vi här sådana grundämnen som organismer med fotosyntes (t.ex. alger) behöver för att utvecklas normalt. De viktigaste näringsämnena är kväve och fosfor. De tas enklast upp i jonform: kväve som nitrat, nitrit eller ammonium; och fosfor som fosfat.
    När man talar om eutrofiering av havet syftar man ofta på miljöförstöring. Men egentligen betyder eutrofiering "berikning med näring". Ett ekosystem kan vara eutroft utan att det skadar systemet, dvs. ekosystemet är näringsrikt och frodigt. I dagligt tal jämställs dock eutrofiering med övergödning, dvs. att systemet får för mycket näring vilket gör att inte mycket annat än snabbväxande alger och vissa mikroorganismer trivs bra.
Föregående sida Sida 9 av 28 Nästa sida
En härlig utflykt?
Problemen och förhoppningarna
”Det var bättre förr!”
Havsvattnet och lösta salter
Havet rör sig
Kustvattnen ligger oss nära
Vad är eutrofiering?
Källor till övergödning
Hur de fria vattenmassorna drabbas
Hur grunda vikar drabbas
Vad kan man göra?
Algskörd

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete

© Vattenkikaren 1999   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson