|
|
|
|
|
|
|
En schematisk bild av nakensnäckans livscykel. Detta är för en nakensnäcka med veligerlarv. För mer information om veligerlarven, klicka här. |
Livscykler
Någon tid efter att nakensnäckorna har parat sig, är det dags för äggläggning. Hur äggen läggs beror på vilken art nakensnäckan är, men också på tillgängligt utrymme. Vissa nakensnäckor föredrar att lägga äggen under stenar, och då exempelvis i spiral. Om samma art skulle lägga en annan äggsamling på ett blad av ålgräs, skulle äggsamlingen inte kunna läggas som spiral utan snarare som ett band längs med bladet. Många arter nakensnäckor har trots detta ett mycket karaktäristiskt sätt att arrangera sina äggsamlingar, och man kan ofta se skillnad på olika arters äggsamlingar bara på deras form. |
Under sin tid som larv kan nakensnäckan driva upp emot 800 km med vattenströmmar. Veligerlarven söker sig till slut mot botten och blir bottenlevande. Den förändras också från att vara larv, till att bli en nakensnäcka med de vuxnas utseende. Forskarna tror att tillgången på mat i vissa fall bestämmer när veligerlarven bottenfäller. Man har visat att många arter kan bottenfälla på eller i direkt närhet till den mat som arten äter.
Till skillnad från de arter som har en veligerlarv, har t.ex. vit doris direkt utveckling. Det innebär att arten inte har något stadium som veligerlarv. Den unga nakensnäckan som kryper ut ur ägget ser precis ut som en vuxen individ, om än mycket mindre.
När sedan nakensnäckan vuxit till sig, är det så möjligt för oss att med blotta ögat upptäcka de olika arterna. De flesta arterna i svenska vatten blir sällan äldre än ett år, man säger att de har en årlig livscykel. Detta innebär att de hinner utvecklas från att vara ägg på botten, till vuxna individer inom ett år. På det året skall de förstås också hinna med att para sig. |
|
Sida 6 av 8 |