|
De
är härliga
|
|
Några av de djur som
använder sig av tixotropi när de gräver
är maskar,
snäckor och musslor. De spolar vatten på sanden
och gör många små genomträngande
rörelser när de skall tränga ner i sediment.
På så sätt minskar sedimentets
motstånd till en tiondel. När de skall
förankra sig utnyttjar de det motsatta fenomenet.
Se hur en
mussla gör.
Sandstrandsorganismerna
De organismer som är
mest iögonfallande när man besöker en
sandstrand är sanddynernas
växtlighet, tillfälliga besökare (t.ex.
fåglar, däggdjur och insekter) samt organismer
som har spolats upp och strandat (t.ex. tång,
snäckor,
musslor
och maneter).
Strandade organismer, och organismer som
vågorna
har sköljt fram, erbjuder oss människor ett
ypperligt tillfälle att få se och samla in
många av havets organismer som annars lever
otillgängligt i djupen eller långt från
stränder. Dessutom påverkas sandsträndernas
mer permanenta invånare av dessa tillfälliga
gäster genom att de tillför föda, själva
äter av strandinvånarna och förändrar
den fysiska miljön.
Många av de permanenta invånarna
ser man inte med en gång, eftersom de har grävt
ner sig, liknar botten eller är små.
Se
hur det kan se ut över och under vatten- och
sedimentytorna på en sandstrand.
Växterna
På sanddyner
växer framför allt lavar, örter och buskar.
Sanden är mycket näringsfattig, men tång och
annat som spolas iland tillför näring. Vissa
växter är helt beroende av denna och kan
nästan bara leva på eller nära
tångvallarna. Människor kan med fördel
utnyttja näringen från tångvallar på
åkrar eller i trädgårdsland. Det
gäller bara att man låter tången ligga utan
kontakt med havet tillräckligt länge så att
regnet sköljer ur det mesta saltet.
Höga salthalter måste växterna som lever
på dynerna och i tångvallarna klara. De flesta
andra landväxter brukar inte göra det.
|
|
Sida
7 av 15
|
|
|
