I svenska vatten är det få som lägger märke till rörmaneterna eftersom den art som kan vara vanlig här är genomskinlig, liten och inte tål det utsötade vattnet nära ytan. Portugisisk örlogsman är däremot en stor rörmanet som flyter på ytan och som kan vara vanlig i varmare delar av Atlanten.     I sötvatten och brackvatten kan man finna hydror. De är små och lever en och en. Hydror förökar sig genom knoppning under sommaren och sexuellt på hösten. Det befruktade ägget som bildas får ett hårt skal och vilar över vintern. På våren kan nya hydror kläckas. Medusa-stadium En ca 3 cm bred hydromedusa simmar neråt längs den algbevuxna klippväggen. Hydrozoernas medusor är ofta små och genomskinliga. De har sin mun på ett utdraget rör och längs innerkanten av klockan finns ett ringsgående veck. Medusan har tentakler med nässelceller och mellan tentaklerna sitter små punkter med syn- och balansorgan.     Hydrozoernas medusor kan simma på liknande sätt som maneterna, dvs. med hjälp av muskler och gelén i klockan. Musklerna drar ihop sig och gelén tänjer ut dem igen, så att de kan simma med pumpande rörelser.     Två former av hydromedusor finns: anthomedusor och leptomedusor. Förökning Hos de hydrozoer som har medusor är det medusorna som står för den sexuella förökningen. Medusorna är hanar eller honor. Polypen är i detta fall varken hane eller hona, utan kan endast föröka sig genom knoppning. Polyperna knoppar av nya polyper eller små medusor. Hos vissa arter har dock medusastadiet försvunnit. Hos dem är det polypen som sänder ut ägg och spermier.     Gruppen hydrozoer består av ca 90 arter i Sverige och ca 2 700 arter i hela världen.     Läs mer om olika hydrozoer! Sida 6 av 13
Nässeldjur
Nässelceller
Polyp och medusa
Två skikt
Inget huvud
Hydrozoer
Maneter
Koralldjur
Bild av systematiken
Andra namn

---

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  

---

© Vattenkikaren 1998   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson