|
|
Gott om valthornssnäckor i
Kattegatt
Provfisket visade att det, framför
allt i Kattegatt, finns goda möjligheter för ett framtida fiske
efter valthornssnäcka. De största fångsterna erhölls
på mjukbottnar på omkring 20 m djup. Provfisket var inte inriktat
på att fånga stora mängder utan på att försöka
kartlägga bestånden över ett stort område. Som redskap
användes perforerade plasttunnor, s.k. kupor, med en tyngd nedtill
och en nätingång på ovansidan. Valthornssnäckan lockades
till kuporna genom att fiskrens placerats inne i kupan. Totalt fiskades
5,5 ton valthornssnäckor och i medeltal innehöll varje kupa 1,7
kg. En kupa lockar valthornssnäckor från en radie på 20
meter, vilket motsvarar ett område på ca 1 000 kvadratmeter.
Medelvikten av snäckorna var 40 till 85 g. Mindre snäckor
är troligtvis underrepresenterade då de kan fly ut ur kuporna
samt genom att de troligtvis lever på grundare vatten jämfört
med större snäckor. Vid jämförelse med andra länder
är storleken på de fångade snäckorna i Sverige mycket
större. Ur ekonomisk synvinkel är detta mycket positivt för
yrkesfiskarna som får mer betalt för stora snäckor än
för små. Priset för ett kg valthornssnäckor inklusive
skal uppgår till ca 4 kr. Av den totala vikten utgör den ätbara
delen omkring 25 %. Vattendjupet har stor betydelse på köttets
konsistens. Kvaliteten är sämre hos snäckor som levt på
djupt vatten. För att få så största möjliga fångst
bör kuporna ligga i vattnet i 2 till 3 dygn, en längre liggtid
ger inte större fångst. Faktorer som påverkar hur stor
fångsten blir är främst parningssäsong, vattentemperatur
och strömförhållande. Bifångsterna vid fisket med
valthornskupor är mycket små (11 %) och utgörs till största
delen av kungssnäcka (Neptunea antiqua) och olika krabbarter.
Valthornskuporna importerades från England
där man vanligtvis fiskar med 50 till 60 kupor
länkade med ca 18 meters mellanrum.
|
|
Sida
13 av 15
|
|
|
