 | | Stränder som består av grov sand med låg organisk halt, och som utsätts för otyglade vågor, är väl dränerade och syresatta. Här kan djur leva långt ner i botten. Stränder som är mer skyddade för vågor, och som består av finare sand med mer organiskt material, uppvisar kraftiga kemiska förändringar om man rör sig ner i botten. De flesta flercelliga organismerna klarar här bara att leva i det grunda syresatta lagret nära bottenytan. (Mer om syrgasbrist.)
Storleken och formen på partiklarna i sedimenten är också betydelsefulla eftersom de ofta avgör storleken på utrymmena mellan partiklarna. Dessa utrymmen utgör det livsrum där många av de mikroskopiska organismerna lever. Partiklarnas storlek och form påverkar också vattenhalten, hur fort vatten kan strömma genom sedimentet och fördelningen av löst syrgas. Vattenhalten är betydelsefull eftersom den avgör hur lätt djuren kan gräva i botten, tillgången på syrgas samt bottens förmåga att skydda mot uttorkning och extrema temperaturer.
Sandstränder är svåra att leva iDet finns många anledningar till att sandstränder är påfrestande miljöer att leva i. Vattenståndsväxlingarna orsakar kraftiga växlingar i uttorkning och temperatur, speciellt på de högre nivåerna av stranden. Andra svårigheter är de växlingar i salthalt som regn, översvämningar och torka orsakar, samt den förflyttning av hela livsmiljön som stormar kan orsaka.
Variation på olika nivåer utan skarpa gränserDet är viktigt att komma ihåg att alla dessa miljöfaktorer i naturen ofta förekommer som gradvisa övergångar mellan de olika ytterligheterna, och att övergångarna kan ske över både små och stora avstånd.  | Sida 5 av 15 |  |
|
