|
|
Valthornssnäckans fiender
De största hoten mot
vuxna valthornssnäckor utgörs troligtvis av torsk,
havskatt, rockor och sjöstjärnor, medan
sjöborrar och sjöstjärnor är viktiga
rovdjur på snäckans äggsamlingar.
Valthornssnäckan kan genom att lukta på vattnet
avgöra om ett rovdjur närmar sig. De
försvarar sig genom att röra häftigt på
foten och samtidigt vrida på skalet. Detta leder till
att de rullar bort från fienden.
Sjöstjärnan - fiende och vän
Valthornssnäckan kan tyckas ha ett
underligt förhållningsätt till vissa sjöstjärnor;
mest undersökt är samspelet med sjöstjärnan Leptasterias
polaris. Denna sjöstjärna lever längs Nord-amerikas
kust och liknar ishavssjöstjärnan, en vanlig art i våra
svenska hav. Trots att sjöstjärnan är ett rovdjur samlas
ibland valthornssnäckor kring denna. Det kan finnas tre möjliga
förklaringar till detta konstiga beteende; (1) valthornssnäckan
stjäl föda från sjöstjärnan med hjälp av
sin långa snabel, (2) de väntar på kvarlämnade rester,
(3) de äter föda som till exempel havsborstmaskar och musslor
vilka gjorts mer lättillgängliga när sjöstjärnan
rört om i havsbotten. Orsaker till att valthornssnäckor endast
söker sig till Leptasterias polaris som äter stora musslor
kan vara följande; (1) större byten avger fler kemiska signaler
som gör det lättare för valthornssnäckan att hitta
födan, (2) sjöstjärnan har svårare att täcka
ett stort byte vilket gör det mer tillgängligt för valthornssnäckan,
och (3) sjöstjärnan blir ibland mätt när den äter
ett stort byte och lämnar därmed mer rester åt snäckan.
|
Sida 5
av 15
|
|
|