 |
 |
|
|
 |
Problemen och förhoppningarna
Vissa utsläpp består av sådant som organismer med fotosyntes, bl.a. växter, behöver för att kunna växa, t.ex. näringsämnena kväve och fosfor. Stora belastningar av näringsämnen kan dock göra att havet drabbas av övergödning (eutrofiering) så att livsmiljöerna ibland förändras kraftigt. Belastningen av näringsämnen på våra hav kommer mestadels från jordbruk, avloppsvatten och genom att luftföroreningar faller ner. I de fria vattenmassorna (pelagialen) kan man se effekter av övergödning genom att små svävande plankton förökar sig kraftigt. I grunda vatten och vikar ser man effekterna av övergödning genom att fintrådiga och snabbväxande alger tar över och ökar i antal. Både små och stora alger hamnar till stor del på bottnarna där deras nedbrytning kan leda till syrgasbrist och att giftiga svavelväten bildas. Men "loppet är inte kört". Det har på många områden genomförts stora förbättringar för att minska belastningen av näringsämnen på havet. Förändringar, t.ex. inom jordbruk, avloppsrening och fordonstrafik har kommit till stånd både genom lagstiftningar och en ökad medvetenhet bland gemene man. Man satsar även bl.a. på att utveckla metoder för att ta tillvara alger från igenväxta vikar för att utnyttja näringsämnena i odlingar på land. På sikt måste dock samhället förändras ordentligt så att näringsämnena cirkulerar i effektiva och bra kretslopp, som också gör att spridningen i stor skala av gifter upphör.
|
En härlig utflykt? | |||
| Problemen och förhoppningarna | |||||
| ”Det var bättre förr!” | |||||
| Havsvattnet och lösta salter | |||||
| Havet rör sig | |||||
| Kustvattnen ligger oss nära | |||||
| Vad är eutrofiering? | |||||
| Källor till övergödning | |||||
| Hur de fria vattenmassorna drabbas | |||||
| Hur grunda vikar drabbas | |||||
| Vad kan man göra? | |||||
| Algskörd | |||||
