
I denna blomning av dinoflagellater
är tätheten av alger så stor att vattnet färgas
mörkrött.
Problem med övergödning kan inträffa när produktion och konsumtion inte längre tar ut varandra; finns det gott om näring blir produktionen större än vad som kan konsumeras. De som står för den största produktionen i havet är växtplankton. Normalt inträffar två stora blomningar, dvs. massförekomster av planktonalger per år. |
En blomning sker på
våren och en på hösten. På våren är
det främst kiselalger som blommar och på hösten är
det dinoflagellater. Algblomningar kan ske när det finns mycket
näring att tillgå samtidigt som det inte finns särskilt
många som konsumerar växtplanktonen. Då kan växtplanktonen
snabbt tillväxa i lugn och ro. Denna produktion sker främst
i de ytligaste solbelysta lagren av havet. De som främst konsumerar
växtplankton är djurplankton t.ex. hoppkräftor.
Ett välkänt exempel på en ovanlig algblomning uppmärksammades våren 1988. Då blommade den mikroskopiska algen Chrysochromulina polylepis i Västerhavet vid ett tillfälle med relativt låg salthalt, hög temperatur och riklig tillgång på kväve. Effekterna blev katastrofala då många organismer dödades eller försvagades av det gift som algen producerade. |