Vattenkikaren Fakta

Varför drabbas grunda vikar av övergödning?

Vägbankar i trång skärgård 22 kB
Om man vill kunna förklara varför det blir igenväxt i ca 68% av Västra Götalands läns grunda vikar måste man ta med flera faktorer. Som vi tidigare diskuterat bidrar ju olika mänskliga aktiviteter med stor kvävebelastning. Genom denna ökade tillgång på näringsämnen har de kortlivade algerna konkurrerat ut andra alger och vi har fått förändrade ekosystem där nya arter har etablerat sig, vilket i sin tur kan bidra till att vissa bottenorganismer slås ut. Genom ett sådant förlopp får vi färre bottenorganismer som kan förbruka överskottet av näringsämnen och vi kan få en självförstärkande effekt: ökad näringstillförsel och färre organismer som kan ta hand om överskottet.
    Människan kan också ställa till problem genom att hindra strömmar. Genom årens lopp har vi byggt vägar ut till olika öar i skärgården. Vid vägbyggen i skärgården har man ofta byggt vägbankar. Vad man gör då är att man man stänger av ett naturligt flöde av vatten, dvs. hindrar vattenomsättningen. Stillastående vatten leder till att inget nytt frisk syrgasrikt vatten tillförs systemet. Idag har man därför börjat inse att man måste t.ex. lägga rör under vägbankar på ett sådant sätt att vattenflödet blir tillräckligt.
    Stört vattenutbyte kan det även bli av andra anläggningar som går ut i vattnet, t.ex. parkeringsplatser och pirar. Det kräver god planering och väl genomförda åtgärder för att man inte skall hindra eller ändra vattenflöden på ett ogynnsamt sätt.
    Att vi har mer utbredning av fintrådiga alger i norra Bohuslän än i södra kan också bero på att vattenomsättningen är naturligt låg i norra Bohuslän. Skärgården har en speciell karaktär med ett myller av öar och trånga passager som minskar vattengenomflödet.
Föregående sida Sida 19 av 28 Nästa sida
En härlig utflykt?
Problemen och förhoppningarna
”Det var bättre förr!”
Havsvattnet och lösta salter
Havet rör sig
Kustvattnen ligger oss nära
Vad är eutrofiering?
Källor till övergödning
Hur de fria vattenmassorna drabbas
Hur grunda vikar drabbas
Vad kan man göra?
Algskörd

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  

© Vattenkikaren 1999   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson