 |
 |
|
|
 |
En ökad mängd blågröna bakterier ökar också andelen av kvävefixering. Slutsatsen blir alltså att i Stockholmstrakten borde man rikta in sig på att minska fosforutsläppen, för att minska blågröna bakteriers blomningar, och minska kväveupptaget något. Man kan även resonera så att om man i stor skala minskar fosforutsläppen så pass mycket att fosfor blir den begränsade faktorn för växtplankton och fintrådiga alger så kommer de inte att kunna tillväxa hur mycket som helst, även om stora halter kväve finns i vattnet. Att minska utsläppen av fosfor anses vara tekniskt enklare och blir billigare än att minska utsläppen av kväve. Utsläppen av fosfor kommer ju i huvudsak från avloppsvatten och reningsverken kan förbättra sin fosforreduktion genom att använda sig av kemisk fällning. Åtgärder inom jordbruketMan skulle även kunna jäsa flytgödsel för att framställa metangas, som kan användas på gården som en energikälla. Problem med flytgödsel kan också minska om efterfrågan blir mindre på de produkter som produceras vid den här typen av djurhållning. En överdriven användning av konstgödsel kan leda till att kväve och fosfor läcker ut från åkermarken. Det är viktigt att man anpassar mängden konstgödsel som man sprider ut efter hur mycket som växterna kan ta upp. Men det kan vara svårt att sprida ut lagom mängd konstgödsel och man tenderar att ta till i överkant för att gardera sig att man inte sprider för små mängder. I ett modernt jordbruk som specialiserat sig på en enda gröda ligger marken i träda under vintern. Då saknas växter som kan ta upp den överblivna mängden kväve som ligger kvar i jorden.
|
En härlig utflykt? | |||
| Problemen och förhoppningarna | |||||
| ”Det var bättre förr!” | |||||
| Havsvattnet och lösta salter | |||||
| Havet rör sig | |||||
| Kustvattnen ligger oss nära | |||||
| Vad är eutrofiering? | |||||
| Källor till övergödning | |||||
| Hur de fria vattenmassorna drabbas | |||||
| Hur grunda vikar drabbas | |||||
| Vad kan man göra? | |||||
| Algskörd | |||||
