 |
| Grunda områden är vanliga längs våra kuster. Här kan vindar som pressar in vatten mot land få speciellt stor betydelse eftersom underströmmarna, som för bort vatten från land, bromsas av friktionen mot botten.
Ibland kan vädret sätta igång periodiska svängningar i vattenståndet. Detta kan ske i Östersjön som har en sådan form och storlek att det kan bildas så kallade stående vågor. Fenomenet liknar det som händer när man försöker bära en balja med vatten och stöder den mot kroppen. Då kommer vattnet snart i svängning. Det står högt i den ena änden och lågt i den andra, och gungar så fram och tillbaka. I Östersjön händer detta när det t.ex. på grund av kraftiga sydvästvindar blir drygt 1 m skillnad i vattenstånd mellan Finska viken och Kielbukten. När vinden upphör försöker strömmar utjämna skillnaderna, men vattnet får sådan fart att det drygt en halv dag senare blir högt vatten i söder istället. Då vänder vågen och vatten strömmar norrut igen. Vattenytan kan sedan växla lutning på det här sättet i flera dagar.
| På Island är det tidvattnet som påverkar
vattenståndet mest. På denna strand kan tidvattnet orsaka
skillnader i vattenståndet på upp till dryga 4 m två
ggr varje dygn. Så stora skillnader utsätts inte svenska
stränder för ens över långa tidsperioder. I
rännan syns rödgula och bruna blad av olika
tare-arter. |
 |
Sida 23 av 52 |
 |
|
Klippstränder
är fantastiska! |
Zonering
och
fläckvis förekomst |
Djur
som
sitter fast |
| Modulbygge |
| Variation
och förändring |
Vattenstånds-
växlingar |
| Vågexponering |
| Både
klippor och stenar |
| Sött
och salt vatten |
| Geografi,
klimat och historia |
| Organismernas
livscykler |
| Organismernas
påverkan på varandra |
| Energi
och materialflöden |
|
