Där predatorer och betare
är tillräckligt aktiva kan de ha stor betydelse för
att upprätthålla mångfalden av arter. Detta kan t.ex.
ske om de föredrar att konsumera konkurrenskraftiga arter, som
kan växa över andra arter, och lägga beslag på
allt utrymme. Då kan ätandet frigöra utrymme som de
mindre konkurenskraftiga arterna kan slå sig ner på. Trots
att dessa arter inte är så bra på att försvara
sitt utrymme mot konkurrens kan de klara sig genom att de inte äts
upp i lika stor utsträckning som konkurrenterna. På detta
sätt kan predatorer och betare förhindra att en art lägger
beslag på allt utrymme och bildar ensartade bestånd. Skillnader
i arternas koloniseringsförmåga påverkar också
mångfalden genom att predatorer och överlägsna konkurrenter
inte kan etablera sig på alla platser varje år.
I många länder är det vanligt att folk beger sig till klippstränder vid lågvatten för att samla in ätbara arter. | Man tar för sig av flera olika sorters organismer. Det är t.ex. alger, snäckor, musslor, bläckfiskar, krabbor m. fl. som kan hamna på matborden. På vissa håll är insamlandet så intensivt att det påtagligt påverkar livet på klippstränderna. Flera av de organismer som i andra länder samlas in för konsumtion har vi också i Sverige - åtminstone på Västkusten. Ändå är det ovanligt att man i Sverige tar med sig något annat än fisk från stränderna för att äta det.
 |
