VattenkikarenFakta
Klippstrandsekologi

Räkneövning - betydelsen av
spridningskroppars överlevnad och utvecklingstid

Tänk dig en population på 1 000 honor som under en förökningsperiod producerar 1 000 000 ägg vardera. Antag sedan att för varje dag som larverna sprids är dödligheten en konstant andel av de larver som är levande. Det antal larver som överlever till slutet av en dag (t) betecknar vi Nt. Nt är då följande funktion av antalet larver vid starten av förökningsperioden:

Nt = N0 xe-Rt

där e är basen i det naturliga logaritmsystemet (ungefär 2,718), och R är den momentana dödshastigheten. I vårt exempel blir begynnelseantalet avkommor 109. Låt den period som larverna behöver vistas i vattenmassan för att utvecklas färdigt vara 20 dagar och välj ett R som är 0,69. Om vi sätter in dessa värden i funktionen ovan får vi fram att precis 1 000 avkommor skulle klara sig, så att de kan etablera sig vid slutet av spridningsperioden. Detta skulle betyda att på en säsong blir varje hona exakt ersatt av en individ.

Räkna och försök sedan besvara dessa två frågor:

(1) Larvernas dödlighet kan variera mellan år, t.ex. om de som äter larver är olika många eller olika aktiva mellan åren. Kan man tänka sig att en liten förändring i dödlighet mellan år kan ha någon betydelsefull inverkan på antalet individer som kan etablera sig efter en spridningsperiod?

(2) Den tid det tar för larverna att utvecklas kan också variera mellan år. Utvecklingen påverkas t.ex. av temperaturen och av mängden tillgänglig föda. Kan man tänka sig att en liten förändring i utvecklingstid mellan år kan ha någon betydelsefull inverkan på antalet individer som kan etablera sig efter en spridningsperiod?

Räkna ut vad effekterna blir av 10% minskningar och ökningar i dödlighet, och i utvecklingstid.
Du kan jämföra dina uträkningar med våra på nästa sida.
Föregående sida Räkneövning sida 1 av 2 Nästa sida
Klippstränder är fantastiska!
Zonering och
fläckvis förekomst
Djur som
sitter fast
Modulbygge
Variation och förändring
Vattenstånds-
växlingar
Vågexponering
Både klippor och stenar
Sött och salt vatten
Geografi, klimat och historia
Organismernas livscykler
Organismernas påverkan på varandra
Energi och materialflöden

Hem    Innehåll    Inspiration    Fakta    Samarbete  

© Vattenkikaren 1998   Tjärnö marinbiologiska laboratorium, Strömstad
Bo Johannesson | Martin Larsvik | Lars-Ove Loo | Helena Samuelsson